TREDJEDAG JUL
BWV 151 – Süßer Trost, mein Jesus kömmt / Ljuva tröst, min Jesus kommer
Inspelning: Mortensen – Concerto Copenhagen (16 min.)

Tredjedag jul var på Bachs tid en helgdag. Den firades som evangelisten Johannes dag och hade som evangelietext inledningen till hans evangelium om Ordet som blir människa (Joh 1:1–14).

Kantaten inleds med en innerlig vaggsång, som vill förmedla tröst: Jesus är född. Julglädjen tar sig sedan starka uttryck i denna sats, med närmast extatiska tonmålningar av ordet Freude, glädje. Jesu ödmjukhet besjungs sedan uttryckligt i kantaten och man kommer osökt att tänka på orden i Filipperbrevets andra kapitel, om hur Jesus utblottade sig och tog en tjänares gestalt (Fil 2:5–10). Både ord och musik uttrycker en ödmjuk men stark glädje över att Jesus blivit människa för att vara med oss, både i liv och död. Som i det sista recitativets försäkran: ”Eftersom du ensam, av kärlek till oss, har övergivit din faders fäste och tron, därför vill vi också hålla dig fast i våra hjärtan.” Och slutkoralen är fylld av glädje över att Jesus har öppnat paradisets port för oss.

Detta är musik till tröst och tro, som skulle kunna betyda mycket för en människa i svåra stunder.