Om Kyrkosångsförbundet i Svenska kyrkan
Kyrkosångsförbundet i Svenska kyrkan är Sveriges största körförbund för barn, unga och vuxna.
Körsångarna utgör den allra största frivilliggruppen som aktivt deltar i Svenska kyrkans verksamhet. Kyrkosångsförbundet i Svenska kyrkan, i dagligt tal Kyrkosångsförbundet, är en självständig organisation inom Svenska kyrkan som har som huvuduppgift att stödja kyrkans körer – körsångarna och körledarna. Det gör vi genom att bland annat anordna riksomfattande körfester och kurser.
Inom Kyrkosångsförbundet finns 22 delförbund. De flesta är indelade efter landets stift och organiserar kurser och kördagar med mera. Utöver dessa stiftsrelaterade delförbund finns fem delförbund utan geografisk placering: Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv, Svenska kyrkans Gosskörförening, Svenska Schützsällskapet, Kyrkosångens Vänner i Göteborgs stift och Psalto – Kristna Dansgemenskapen i Skandinavien. Det finns också fyra direktmedlemmar: körverksamheten i Skandinaviska kyrkan i Cypern, körverksamheten i Svenska kyrkan i Norge, körverksamheten i Svenska kyrkan Teneriffa och körverksamheten i Svenska kyrkan i Wien. Du hittar alla delförbund under Delförbund ovan.
Svenska kyrkan har cirka 90 000 körsångare i alla åldrar, varav drygt 70 000 är medlemmar i Kyrkosångsförbundet genom sina delförbund. Kyrkosångsförbundet är därmed landets största körorganisation sett till antalet körsångare. Av medlemmarna är cirka 25 000 barn och ungdomar.
Kyrkosångsförbundets största intäkt är sedan flera år 1,5 rikskollekt i Svenska kyrkan. Förbundet får även stöd från Kulturrådet.
Mat- och miljöpolicy
Mål för ungdomsinflytande
Tillgänglighetspolicy
Historia
Med namnet Sveriges Kyrkosångsförbund bildades förbundet i Stockholm den 27 januari 1925. Fem år tidigare hade det första stiftsförbundet bildats i Uppsala och ytterligare några hade tillkommit sedan dess. Men redan i slutet av 1800-talet hade ett frö såtts, då några präster som brann för den heliga sången bildade Kyrkosångens vänner, som kom att etableras på flera håll i landet.
”Sveriges Kyrkosångsförbund är en sammanslutning av inom Sveriges olika stift verksamma kyrkosångsförbund och andra organ, vilka vilja väcka och fördjupa kärleken till, samt odla, den heliga sången, Gud till ära, Kristi kyrka till uppbyggelse.” Så formulerades målsättningen för den nya nationella organisationen, som hela tiden haft en nära relation till Svenska kyrkan.
1927 ordnades den första rikskyrkosångshögtiden, den gången i Linköping. Det är en tradition som har fortsatt sedan dess, oftast i treårsintervaller. En hundraårsmanifestation av körsång i alla åldrar i Svenska kyrkan planeras för Kristi himmelsfärdshelgen 2027, också denna gång i Linköping. Även stiftsförbunden firar kyrkosångshögtider sedan lång tid tillbaka.
Under åren som gått har körverk, böcker getts ut, kurser och fortbildning anordnats för körsångare och körledare. Barn- och ungdomskörfestivaler är årliga arrangemang som tillkommit under 2000-talet, då förbundet har satsat allt mer på att stödja barn- och ungdomskörer.
Under perioden 1972–1991 hette organisationen Riksförbundet Svensk Kyrkomusik – Kyrkosångens vänner/Sveriges Kyrkosångsförbund, förkortat RISK. Men RISK-projektet med det krångliga namnet kändes inte så roligt i längden, och 1991 återtog man det gamla namnet Sveriges Kyrkosångsförbund, förkortat SKsf. Namnet stod sig fram till förbundsstämman 2023, då stämman beslutade att byta förbundets namn till Kyrkosångsförbundet i Svenska kyrkan, för att befästa förbundets roll som ideell organisation med huvuduppdraget att främja sången i Svenska kyrkan.
I samband med hundraårsjubileet av förbundets bildande ändras namnet igen. Från Första söndagen i Advent heter förbundet Kyrkosångsförbundet i Svenska kyrkan.
Mellan 2000 och 2015 gav Kyrkosångsförbundet ut noter, böcker och annat material i ett eget förlag: SKsf förlag. Förlaget lades ner 2015.
År 1962 instiftades Aulénfonden av biskop Gustaf Aulén. Ur denna fond har Kyrkosångsförbundet kunnat dela ut 28 stipendier till personer som gjort särskilt goda insatser i fråga om nykomposition av sakral körmusik. Det sista priset delades ut 2015.
Hela kyrkosångsrörelsen vilar på frivillighetens grund. 1985 anställdes en kamrer på deltid. 1990 startade tidningen Kyrkokörjournalen och en redaktör anställdes. Våren 2024, efter nummer 3 av tidningen, lades tidningen ner och redaktörens tjänst avslutades. Under 2000-talet anställdes en körpedagog och under 2010-talet tillkom projektledartjänsten. Även dessa tjänster är idag avslutade.
Idag finns en kamrer anställd på heltid, en musik- och kursansvarig på deltid, liksom arvoderade för olika projekt inom förbundet. Utöver dessa tjänster finns även en anställd projektledare med ansvar för SKUR-projektet.
Förbundets verksamhet finansieras till en stor del av den årliga rikskollekten på Tacksägelsedagen som sedan många år tillfaller Kyrkosångsförbundet. På senare tid har förbundet fått ytterligare en halv rikskollekt, särskilt riktad mot barn- och ungdomsverksamheten. Utöver rikskollekterna får Kyrkosångsförbundet ekonomiskt stöd av Kulturrådet.
Därigenom kan Kyrkosångsförbundet fortsätta att vara en kraft som vill väcka och fördjupa kärleken till den heliga sången, Gud till ära, Kristi kyrka till uppbyggelse.
Sedan 1946 har Kyrkosångsförbundet delat ut den främsta utmärkelsen Musica Sacra, kallad den stora guldmedaljen, till 38 personer.
Lista över guldmedaljörer