Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS)
Gregorianskt dygn i Vadstena Klosterkyrka
Nästa Gregorianskt dygn blir 12–13 maj 2023. Anmälan öppnar i början av 2023, via länk som kommer att presenteras på denna sida.
Varje år arrangerar LPS Gregorianskt dygn i Vadstena. Under ett dygn sjungs tidegärden i vacker och historisk miljö. Förkunskaper behövs inte, våra körledare hjälper oss att upptäcka glädjen i den gregorianska sången. Goda måltider äter vi på Vadstena folkhögskola.
Om LPS
LPS bildades 1941 och har till uppgift att främja gudstjänst- och bönelivet i Svenska kyrkan och den liturgiska och musikvetenskapliga forskningen på detta område. Särskilt vill sällskapet arbeta för den bibliska psalmens och den gregorianska sångens användning i tidegärd och mässa. Dessa syften söker sällskapet förverkliga främst genom att
• anordna koralveckor, studiedagar och liknande
• utge Den svenska tidegärden med Det svenska antifonalet
• utge Svenskt gudstjänstliv och andra publikationer, som kan gagna sällskapets syften
Kontakt
Teol dr Anna J Evertsson, ordförande, anna.evertsson@svenskakyrkan.se
Mattias Lindström, sekreterare, mattias@lindstrom.be
Kyrkokantor Ing-Mari Johansson, kassaförvaltare, ingmarijohansson51@gmail.com
Svenskt Gudstjänstliv
Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv 2021 (Artos förlag), 96:a årgången, har titeln Tidegärden i kyrkotraditionerna.
Alltsedan äldsta kristen tid har sjungandet eller läsandet av Psaltaren varit en del av fromhetslivet. Från senantik och tidig medeltid har veckans och kyrkoårets tidegärd utgjort ryggraden i både klostrens, kyrkornas, den privata fromhetens och den kristne individens gudstjänstliv. Trots sin avgörande betydelse i människors liv genom seklerna har tidegärden haft en långt krokigare väg inom svenskt kyrko- och samhällsliv än mässan. I denna årsbok behandlas tidegärden ur olika aspekter. Här finns perspektiv från 1500-talets första tideböcker på svenska språket, via den skepsis med vilken gudstjänstformen senare under sekler kom att betraktas och dess därpå följande ”återupplivande” under 1900-talet. Vidare belyses dagens läge med ett oväntat uppsving av digital, interaktiv tidegärd med tekniska hjälpmedel och oväntade ekumeniska strömningar mellan ”gamla” och ”nya” kyrkotraditioner.
Den svenska tidegärden i digitalt format
Den svenska tidegärden finns att ladda ner gratis på nätet. Här finner du psaltarpsalmer och andra sångtexter med autentiska gregorianska melodier, alltifrån himlastormande musikaliska mästerverk för tränade sångare till enkla responsoriala melodier som envar kan stämma in i. Materialet är framtaget och bearbetat av professor Ragnar Holte, i linje med den forskning han bedrivit under åtskilliga decennier.
Allt är fritt att ladda ner till din dator och skriva ut. Varje bön är samlad i en pdf-fil och kan tryckas ut för fri användning. Välj någon av dagens tideböner och våga testa!
http://antifonalet.gudstjänst.nu/Home/Index/
Medlemskap
Medlem i LPS blir man genom att sätta in årsavgiften på sällskapets plusgirokonto 17 13 72-6. Årsavgiften är för närvarande (2021):
• 200 kr för enskild medlem
• 250 kr för makar
• 100 kr för studerande
I medlemsavgiften ingår ett exemplar av årsboken Svenskt gudstjänstliv samt informationsbladet LPS-aktuellt.
Ragnar Holte har tilldelats Stora guldmedaljen
I november 2016 tilldelades Ragnar Holte Sveriges Kyrkosångsförbunds stora guldmedalj. Utmärkelsen delades ut av förbundsordförande Jan-Olof Johansson under förbundets funktionärskonferens i Västerås den 11 november.
Sveriges Kyrkosångsförbund har olika utmärkelser att tilldela personer som har gjort speciella insatser för kyrkosången. Den förnämsta är guldmedaljen som tilldelas den som utfört långvarig, framstående insats som förbundsdirigent eller på motsvarande sätt verkat i förbundets ledning. Denna utmärkelse har förbundet beslutat att tilldela professor Ragnar Holte.
Förbundsordförande biskop emeritus Jan-Olof Johansson delade ut medaljen med följande ord:
”Motiveringen till detta rymmer många delar och sträcker sig över en tid från 1950-talet och in i våra dagar.
I mer än 30 år var Ragnar Holte ordförande i Laurentius Petri-sällskapet och därefter i mer än 20 år dess vice ordförande. Som detta var han en självklar auktoritet och ansiktet utåt för den del av kyrkosången som den gregorianska sången utgör.
Han var också den drivande kraften bakom utgivandet av Den svenska tidegärden och Det svenska antifonalet.
Ragnar Holte spelade en aktiv roll i framtagande av 1986-års psalmbok som motionär i kyrkomötet och teologisk och kyrkomusikalisk sakkunnig i framtagande av densamma.
Att han dessutom spelat en viktig roll som granskare av det förslag till kyrkohandbok som nu är aktuellt vittnar om att hans verksamhet ännu pågår.
Till detta fogas en mängd insatser som gör den gyllene medaljen ännu mer glänsande.”